Hur formar vårt
•
Språket formar vilka vi är
Vi som pratar många språk har många kapitel i våra böcker.
Läraren har skrivit গ্রাম (gram) på tavlan. Jag är 12 år, och sitter med några andra elever i klassrummet.
”Det här betyder ‘vin’”, förklarar läraren.
Jag höjer på ögonbrynen och tittar på honom. Sen tittar jag på tavlan. Försöker han lära oss namn på alkohol?
”Vadå vin? Som man dricker?” frågar jag till slut.
“”Nej, vin! Ni vet, när man åker ut till landet, till vin!”
“”Alltså staden? Wien?”
Läraren suckar, och höjer rösten, inte så där att han låter förbannad, utan bara lite frustrerad.
“Nej! Vin! Vin! VIIIIIYYN”
Då trillar polletten ner, inte bara för mig, utan för de andra eleverna också. Jag utbrister:
“Jahaaa, BYN! Varför sa du inte det från början?”
Barnens skratt fyller rummet.
Så här kunde det se ut, en lektion i bengali i grundskolan. En del av oss har svårt för vårt eget modersmål, men pratar flytande svenska. Och då kanske det följer lite av en nonchalant attityd i
•
Ljuden som formar vårt samhälle och hur de påverkar vår hälsa
Vad hör vi för ljud i vår vardag nuförtiden? Vad hörde vi för ljud förr i tiden? Dina öron och din hjärna sparar alla ljud du hör genom hela ditt liv och som alla dina förfäder har hört. Hjärnan kopplar ihop alla sinnen i detta ögonblick; doft, smak, syn, känseln och hörsel till det ljud som du hör precis nu. Allt detta sparas i din databas (hjärnan) och analyseras för att bättre (och snabbare) kunna hantera situationen nästa gång du hör samma ljud.
Byggbuller
Våra naturliga instinkter gör att vi känner oss bekväma och lugna när vi hör vinden blåsa, löven prassla och vattnet rinna i älven. Likaså så känner vi oss rädda när det åskar eller när en hund börjar skälla på oss. Största delen av vårt liv som homosapiens har vi bott i skogen. Det är inte mer än ca. 6 000 år sedan första civilisationen uppstod där människor samlades, samhället formades, och det är endast ca. 200 år sen i
•
Björn Lindström
Doktor i psykologi
Wallenberg Academy Fellow 2021
Lärosäte:
Karolinska Institutet
Forskningsområde:
Förståelse av de psykologiska, beräkningsmässiga och neurala mekanismer som är involverade i socialt lärande – den process genom vilken vi skaffar kunskap från och om andra.
Social inlärning är en av de viktiga pusselbitarna i formandet av mänsklig kultur. Men fortfarande saknas en förståelse av de djupare mekanismerna bakom social inlärning. Vad händer egentligen i hjärnan när vi lär från andra?
Som Wallenberg Academy Fellow kartlägger Björn Lindström de neurobiologiska och psykologiska trådar som väver samman människans förmåga att lära från andra.
– Kulturell evolution är avgörande för oss som art, och social inlärning är en av de psykologiska processer som möjliggör detta.
Idéer och beteenden överförs från en person till en annan och även mellan generationer. Människans nutida teknologi är en konsekvens av successiva förbättringar under tu