Hur mäter man psykisk
•
Statistik om psykisk hälsa och suicid är något som ofta efterfrågas, både av de som arbetar med folkhälsofrågor i kommuner och regioner och av medierna. Enklare statistik går att ta fram själv i olika statistikdatabaser, hos oss eller andra myndigheter, till exempel Socialstyrelsen.
Ofta är det bra att använda statistik från mer än en datakälla för att belysa en fråga. Det beror dels på att olika datakällor speglar olika aspekter av psykisk hälsa, dels på att olika datakällor har sina respektive begränsningar. Figur 1 illustrerar vilken typ av data vi använder för att fånga in olika aspekter av psykisk hälsa.
Figur 1. Olika aspekter av psykisk hälsa och de datainsamlingsmetoder som används för att fånga in dessa.
Enkätdata
Enkätdata beskriver hur den självskattade hälsan i befolkningen gestaltar sig
•
Psykiskt välbefinnande
Våra enkätundersökningar visar att de flesta barn och vuxna i Sverige har en god självskattad hälsa och ett gott psykiskt välbefinnande. Psykiskt välbefinnande kan bland annat handla om hur nöjd man är med livet (livstillfredsställelse). Bland skolbarn i åldern 11, 13 och 15 år finns en relativt god livstillfredsställelse 2022 och utvecklingen under 2000-talet har varit stabil. Pojkar skattar generellt sin livstillfredsställelse högre än flickor och 11-åringar gör högre skattningar är 13- och 15-åringar.
Psykiskt välbefinnande kan också handla om hur man klarar av olika saker i vardagen. Det kan handla om att ha bra relationer, kunna lösa utmaningar eller att ha en ljus syn på framtiden. Med detta sätt att mäta svarade 84 procent av befolkningen 16 år eller äldre att de har ett gott psykiskt välbef
•
Den psykiska ohälsan bland barn och unga ökar
Vad är psykisk ohälsa?
Psykisk ohälsa innefattar en rad olika tillstånd av varierande allvarlighetsgrad som känslor av oro och ångest eller nedsatt psykiskt välbefinnande. Det är också diagnosticerade psykiatriska tillstånd som behandlas av hälso- och sjukvården, t. ex. depression eller schizofreni.
De självrapporterade psykiska besvären kan påverka funktionsförmågan i olika grad, beroende på typ och omfattning. Besvären behöver inte vara så omfattande att man söker vård eller kan få en diagnos, och de är oftast normala reaktioner på en påfrestande livssituation. Psykiatriska tillstånd däremot begränsar allvarligt individens funktionsnivå.
Psykosomatiska symtom ingår också i begreppet psykisk ohälsa. Till psykiska symtom räknas sömnsvårigheter, nedstämdhet, irritation och nervositet. De somatiska symtomen är huvudvärk, ont i magen, ont i ryggen och yrsel.
Hur mäter man hur många som är drabbade av psykisk ohälsa?
Det går att uppsk