Hur har krig förändrats
•
Världens utveckling och vår säkerhet
En snabbrörlig och på flera sätt destruktiv omvärldsutveckling kan få alltmer påtagliga konsekvenser för Sverige. Vad påverkar vår säkerhet och hur kan vi påverka världens säkerhet? Här publicerar vi en av texterna från Folk och Försvars Årsrapport 2015, som du hittar i sin helhet här.
Det går på många sätt bra för världen. Snabb ekonomisk utveckling medför kraftig fattigdomsminskning, och politiska beslut i samband med detta bidrar till alltifrån minskad mödra- och spädbarnsdödlighet till högre utbildningsnivå. Vi skulle kunna teckna en mycket ljus bild av global utveckling – med två stora undantag: klimatförändringarna och krigen.
Vår planet är det mest grundläggande. Klimatförändringarna förändrar förutsättningarna för mänskliga samhällen, och förstärker befintliga hot och risker – från vattenbrist och konkurrens om jordbruksmark, till politiska eller sociala konflikter och sårbarheter i viktiga samhällsfunktioner.
Krigen har annorlunda
•
Det andra kalla kriget är här
De senaste veckorna har vi levt i ett Europa där de säkerhetspolitiska förutsättningarna har förändrats dag för dag. Konsekvenserna av Rysslands invasion av Ukraina är i nuläget omöjliga att överblicka, men en sak står klar redan nu. Allt är förändrat konstaterar Anders Schröder, tidigare riksdagsledamot för Miljöpartiet och försvarspolitisk talesperson. Vi har trätt in i en ny historisk epok och mycket tyder på att den epoken kan beskrivas som ”det andra kalla kriget”.
Det första kalla kriget kom inte över en natt. Tillit till Stalin fanns det aldrig mycket av i väst, men förhoppningar om att kunna hitta samarbetsformer med Sovjetunionen levde ändå på sina håll under de första efterkrigsåren. Varningar om den förestående konflikten fanns det visserligen tidigt. Den mest inflytelserika varningen kom ifrån den amerikanske diplomaten George Kennan som i februari 1946 skickade det som senare blev känt som ”det långa telegrammet” hem till Washington. Ke
•
Framväxten av ett unikt militärt perspektiv på urban krigföring
Anna Danielssons forskning visar att det under de senaste decennierna gradvis har skett ett skifte i hur den amerikanska militären har börjat tänka och agera när det gäller krig i stadsmiljöer.
– Den ryska invasionen av Ukraina har ju visat på städers sårbarhet och betydelse i krig. Det har vi vetat sedan länge. Men i den här artikeln pekar jag på att det finns något nytt och unikt i hur den amerikanska militären förstår och närmar sig urbana krig och urban krigföring, säger hon.
Behovet av en speciell, urban kunskap
I stället för att som tidigare anpassa traditionella militära begrepp till stadsmiljöer ses det urbana kriget i dag som något specifikt som kräver särskild kunskap om städers komplexitet och inre dynamiker i krigssituationer.
– Framväxten av ett perspektiv på det urbana som ett militärt interventionsobjekt har skett över tid och innebär i korthet att man med hjälp av en särskild militär kunskapsprodukt