Hur många var kretsarna

  • Helvetestratten
  • I som här inträden, låten hoppet fara
  • Dantes inferno sammanfattning

    • •

    Den gudomliga komedin

    Den gudomliga komedin, originaltitel: Divina Commedia, är ett allegorisktepos skrivet av Dante Alighieri i början av 1300-talet. Det utkom i sin helhet först efter Dantes död år 1321; de två första delarna dock redan före 1319.

    Historik

    [redigera | redigera wikitext]

    Den gudomliga komedin var det första större italienska verket som skrevs på folkspråk, en dåtida italienska, och inte, som brukligt, på latin.[1] Dante själv kallade endast verket för Komedin, och epitetet "gudomlig" lär ha tillfogats av Giovanni Boccaccio. Första gången det förekommer i tryck är i Giolitos venetianska upplaga från 1555 som är redigerad av Ludovico Dolce. Verket har periodvis varit mer eller mindre bortglömt men har varit inspiration för många moderna författare, såsom James Joyce, T.S. Eliot och William Blake.

    Beskrivning

    [redigera | redigera wikitext]

    Verket omfattar 100 sånger (canti) på cirka 150 rader vardera, uppdelade i tre delar: Inferno (Helvetet –

    •

    Dantes helvete

    Inferno (italienska för helvetet) är den första delen av den italienska författaren Dantes bok Den gudomliga komedin.

    Introduktion

    [redigera | redigera wikitext]

    Sånger I-II

    [redigera | redigera wikitext]

    Sång I

    [redigera | redigera wikitext]

    Sången börjar på natten den 24 mars (eller 7 april) som är skärtorsdagen, strax före långfredagens gryning. Berättaren, Dante själv, som är trettiofem år gammal, är "halvvägs genom livets resa" (Nel mezzo del cammin di nostra vita). Detta är hälften av vad som anses vara ett normalt liv enligt Bibeln ( Psalm 90:10). Poeten finner sig själv vara ensam i en mörk skog, bortom den rätta vägen och utom all räddning. Dante stöter på rovdjur på vägen uppför ett berg, de spärrar hans väg. Rovdjuren, en leopard, ett lejon och en varghona som finns i Bibeln (Jeremia 5:6), är tänkta att symbolisera de tre olika typer av synder som leder den obotliga människan till helvetet. Den första typen av synd är brist på kontroll, den a

    •

    Infernos kretsar

    Dante delar in Inferno i ett slags helvetestratt med nio kretsar. Ju längre ner man hamnar i helvetet desto syndigare är man. I varje krets möter huvudpersonen och Vergilius olika syndare.

    Ingången till Inferno pryds av följande verser:

    GENOM MIG GÅR MAN TILL SORGESTADEN,
    IGENOM MIG TILL EN PLÅGA UTAN ÄNDE,
    IGENOM MIG TILL ETT FÖRTAPPAT SLÄKTE.

     RÄTTVISA DREV DEN HÖGE SOM MIG BYGGDE:
    GUDOMLIG ALLMAKT OCH DEN HÖGSTA VISHET
    HAR MED DEN FÖRSTA KÄRLEKEN MIG DANAT    .

    ALLA DE TING SOM FÖRE MIG SKAPATS
    ÄR EVIGA, OCH JAG BESTÅR FÖR EVIGT.
    LÄMNA ALLT HOPP, NI SOM GÅR ÖVER TRÖSKELN.

    (Ur Divina Commedia, Inferno, sång 3.)

    I den första kretsen finns de som varken varit goda eller onda, de som aldrig tar ställning eller utför något. Tristan och Isolde är dömda att vara i den andra