Hur många är rädda

  • Specifik fobi behandling
  • Vanliga fobier
  • Konstiga fobier

    • •

    Vad händer i hjärnan vid rädsla och ångest?

    Bli månadsgivare hos Hjärnfonden
    Ge en gåva till forskningen om ångest

    – Vetandet är som en boll. Ju större bollen är desto större yta vetter mot det okända och ju mer har vi att lära.

    Hjärnforskaren Mats Fredrikson arbetar normalt vid Uppsala universitet men den här dagen var han på plats på Oscarsteaterns scen för att prata om rädslor, fobier och ångest.

    Ångest och rädsla är en naturlig reaktion vid hotande fara och har liksom smärta en viktig funktion för vår överlevnad. Vid ångest aktiveras försvarsreaktioner och beredskapen i kroppen höjs. Alarmreaktionen styrs av det autonoma nervsystemet som normalt inte går att kontrollera med viljan. Man kan känna sig ängslig och orolig, få hjärtklappning, svettas, må illa och få svårt att andas. Det är ofarligt, men kan kännas skrämmande. Ångest kan ibland växa sig så stor att den istället för att skydda oss, begränsar oss – och till och med förlamar oss – i våra dagliga liv

    – När räds

    •

    Nära hälften av unga kvinnor är rädda att råka illa ut

    Siffran kan jämföras med att 16 procent av männen i samma åldersgrupp känner den oron.

    Men den höga siffran skiljer sig inte mycket från tidigare mätningar. Från 2007, då mätningarna började, syntes en svag minskning av andelen otrygga fram till 2014, då den andelen började stiga igen för att nu ha hamnat på samma nivå som 2007.

    – Vi såg en U-formad utveckling fram till 2016 och därefter har nivån legat stabilt. Och vi ser samma sak när det gäller otrygghet vid utevistelse sen kväll, säger Maria Söderström, utredare vid Brottsförebyggande rådet.

    Mest otrygga

    Unga kvinnor är den grupp som är mest rädda för att utsättas för våldtäkt eller andra sexuella övergrepp – trots att överfallsvåldtäkter är förhållandevis ovanliga. Kvinnor är också mer oroliga för personrån, trots att dessa främst drabbar män.

    – Vi brukar säga att oron och den faktiska utsattheten inte behöver vara kopplade till varandra. Oro kan bero på en mängd olik

    •

    Varför är så många så rädda?

    Hur kunde det bli så här?

    Varför är så många så oroliga? Är det så illa? Vad är man orolig för? Vad är man missnöjd med?

    Novus genomför 1000 undersökningar om året, vi har ganska bra koll på hur åsikterna förändras. Allt är inte politik och samhälle, majoriteten är om andra frågor. Däremot bygger vi konstant upp vår kunskap kring aktuell gruppsykologi, och vilka saker som ligger bakom en förändring.

    Jag har tidigare försökt förklara varför SD kunde öka som de gjorde, den artikeln går att läsa i SvD här: Debatt: Hur kunde SD öka så snabbt?

    Det vi sett under en lång period är att oron och missnöjet har ökat snabbt. Många analyser har tyvärr varit väldigt grunda och snarare fokuserat på det som är bekvämt att säga. Här kommer en kort sammanfattning av en presentation som jag har hållit några gånger. En version går att se i sin helhet här: Almedalen 2016 Novus om missnöjet

     

    Det svenska folket oroar sig för är invandring, sjukdom, brottslighet