Hur mycket ånga
•
Ånga
Ånga är gasform av ett normalt sett flytande ämne, ofta i jämvikt med normalt luftryck. Ånga kan finnas i faserna "fuktig", "mättad" och "överhettad".
I praktiska tillämpningar och vardagligt språk avser "ånga" nästan uteslutande gasformigt vatten, som används bland annat för uppvärmning samt drift av ångturbiner och ångmaskiner.
Tillstånd
[redigera | redigera wikitext]Fuktig ånga
[redigera | redigera wikitext]Fuktig ånga är mättad ånga av ångbildningstemperatur som är i jämvikt med vätska av samma temperatur.[1] Ångbildningstemperaturen är beroende av det omgivande trycket där till exempel ångbildningstemperaturen för vatten vid normalt atmosfärstryck är mycket nära 100 °C, medan den vid till exempel vid 100 bars absoluttryck är drygt 300 °C. I ett diagram över en vätskas ångbildningstemperatur kallas kurvan mellan vätska och ånga för nedre mättningskurvan.
Fuktig ånga kan innehålla olika mängd vatten. Den del av den totala massan som har förångats
•
Vattenånga
Vattenånga är vatten i gasform, alltså ett av vattens aggregationstillstånd. Vattenånga bildas antingen när flytande vatten avdunstar eller när fast issublimerar. Vatten avdunstar lättare ju högre temperaturen är. Motsatt övergår vattenånga till vätska igen (kondenserar) lättare vid lägre temperatur. På jorden är vattenånga en av faserna i vattnets kretslopp i hydrosfären. Vattenånga är inte synligt för blotta ögat, men man kan se den indirekt, exempelvis som bubblorna i kokande vatten. "Synlig vattenånga" över kokande vatten är i själva verket inte ånga, utan kondenserade små vattendroppar i vätskefas (dimma) på samma sätt som molnen på himlen.
Generella egenskaper
[redigera | redigera wikitext]Den maximala mängden vattenånga luften kan innehålla vid en viss temperatur kallas mättnadsvärdet. Blir mängden vattenånga större än mättnadsvärdet övergår en stor del av vattenångan till vatten – kondenseras. Andelen vattenånga i luften kallas luftfuktighet, vilken ma
•
Vad är absolut ånghalt?
Den absoluta ånghalten ett mått på hur mycket ånga det finns i luften. Ånghalten mäts i gram per kubikmeter och denna mängd vattenånga varierar från dag till dag beroende på vädret. Generellt säga att ånghalten är högre på sommarhalvåret än vad den är på vinterhalvåret och vi märker detta genom att våra händer blir torra och våra läppar blir nariga på vintern.
Läs mer om hur fukt varierar över året.
Ånghalten begränsas av temperaturen; ju varmare det är desto mer ånga kan luften bära. Den maximala mängden vattenånga i luften motsvarar en relativ fuktighet på 100 %. Om det finns mer vattenånga än så i luften börjar den kondensera fälls ut som flytande vatten.
Man kan se detta fenomen på sommaren, när luft med högt ånginnehåll träffar en kall yta. Den kalla ytan kyler ned luften och när luften kyls ned minskar luftens förmåga att bära fukt och man får en kondensation på den kalla ytan.
Se en mer teknisk beskrivning om detta sommarfenomen här.