Hur får man leukemi
•
Vid leukemi förändras förstadierna till de vita blodpropparna i benmärgen till elakartade cancerceller. Till skillnad från vid andra cancersjukdomar utvecklas det inga fasta cancertumörer vid leukemi, utan cancercellerna finns i blodet och benmärgen, ibland även i lymfkörtlarna, mjälten och i den övriga kroppen. Leukemi är den vanligaste cancertypen hos barn. Leukemi är inte ärftlig, men ibland kan det finnas ett antal personer i släkten som har elakartade blodsjukdomar. Vid vissa ärftliga eller medfödda sjukdomar är arvsmassans (det vill säga DNA) reparationsmekanismer störda och risken för akut leukemi betydligt större.
Leukemier kan delas in i två huvudtyper: akut och kronisk leukemi. Akut leukemi indelas ytterligare i akut myeloisk leukemi (AML) och akut lymfatisk leukemi (ALL). Dessa kan ytterligare delas in i olika undertyper. De två vanligaste typerna av kroniska leukemier är kronisk lymfatisk leukemi, som är den vanligaste leukemin (cirka 150 nya fall per år), och kronisk
•
Information till dig som har fått diagnosen kronisk lymfatisk leukemi
Sjukdomen i sig kan göra att man lättare får infektioner. Detta skiljer sig åt från person till person, och du kan fråga din läkare eller kontaktsjuksköterska hur mottaglig för infektioner just du är.
Om ditt immunförsvar är nedsatt bör du försöka att minska infektionsrisken genom att vara noga med handhygien, framför allt i samband med måltider och efter toalettbesök. Undvik också att umgås med personer som är förkylda eller har någon annan infektion.
Om du smittats av covid-19 bör du så tidigt som möjligt kontakta din läkare eller kontaktsjuksköterska eftersom det kan bli aktuellt att sätta in medicinering som bromsar infektionen.
KLL innebär också ökad risk för hudcancer. Om du får nya hudförändringar ska du visa d
•
Bakgrund och orsaker
Akut lymfatisk leukemi är en cancersjukdom som utgår från omogna celler, lymfoblaster, i benmärgen och som leder till en kraftig ökning av dessa celler. Sjukdomen är ovanlig och varje år insjuknar cirka 50 vuxna i Sverige. Medianåldern för vuxna vid insjuknandet är drygt 50 år. Incidensen är högst i barnaåren, men insjuknande i ALL sker således genom hela livet. Beroende på cellinje, B- eller T-lymfoblastlinje och mognadsgrad, indelas sjukdomen i olika undergrupper. B-ALL är vanligast och relativt jämnt fördelad över åldrarna, och T-ALL ses framför allt hos yngre män. Tidigare kallades ”mogen B-ALL” för Burkittleukemi men denna sjukdom klassificeras nu som ett lymfom med benmärgsengagemang och behandlas inte längre i detta vårdprogram. För detaljer, se det nationella kvalitetsregistret för akut ly