Hur näringen går vidare

  • Vad är ett ekosystem
  • Vad är en näringsväv
  • Vad betyder producent

    • •

    Näringskedja

    Med näringskedja menas hur näringsämnen sprids och omvandlas igenom en kedja av organismer (djur, växter och liknande) som äter och/eller äts av varandra i ett ekosystem.[1]

    I en mycket abstrakt mening liknar en näringskedja en vanlig kedja. En näringskedja innehåller producenter och konsumenter. Man tänker sig då att varje art i näringskedjan motsvaras av en länk och en art som äts av en annan art motsvarar två länkar som hänger ihop. En viktig skillnad mellan näringskedjor och vanliga kedjor är att näringskedjan börjar i en viss ände (den är riktad) medan början och slut inte kan åtskiljas i vanlig kedja.

    I en näringskedja är det ganska lätt att se hur näringsämnen sprids och omvandlas. Spridningen och omvandlingen sker genom att en organism äter en annan och äts av en tredje i näringskedjan. Flera näringskedjor bildar tillsammans en näringsväv.

    I varje näringskedja finns en enda rad av organismer där den första äts av den andra, den andra av den tredje,

    •

    I naturen kämpar organismerna för att överleva. Det handlar om att äta eller ätas (undantag toppkonsumenter). För att få en överblick över hur organismerna äter varandra i ett ekosystem används näringskedjor. En näringskedja visar hur växter och djur är beroende av varandra. Enklare förklarat handlar det om vem som äter vem i ekosystemet.

    En näringskedja startar alltid med en organism som har fotosyntes: alltså en typ av växt. Dessa kallas för producenter. De omvandlar solens energi till biomassa. Det kan till exempel vara gräs eller en alg.

    Bild: Oskar Uggla / UgglansNO

    Alla andra organismer som inte har fotosyntes, och som därför är beroende av växter, kallas för konsumenter. Dessa konsumerar (äter). Beroende på vilken nivå i ekosystemet de befinner sig på kallas konsumenterna olika saker: förstahandskonsumenter (primärkonsumenter), andrahandskonsumenter (sekundärkonsumenter) och så vidare. Högst upp i näringskedjan finns toppkonsumenten som alltid är någon form a

    •

    Energi är nödvändigt för alla organismer. Genom fotosyntesen tillverkar växter druvsocker, som är en slags kemisk energi. Djur som äter växter omvandlar denna energi till annan energi som djuret behöver för att överleva. En del av energin bygger upp djurets kropp till exempel muskler och vävnader (kemisk energi). En del av energin används för att hålla kroppsvärmen (värmeenergi) och en del till att röra sig (rörelseenergi).

    När djuret sedan i sin tur blir uppätet går dess lagrade energi (kemiska energi) vidare till nästa steg. I varje steg i näringskedjan går ungefär 10 % – 15 % av energin från fotosyntesen vidare. (I exemplet nedan utgår vi, för enkelhetens skull från att 10 % går vidare i varje led.)

    Exempel: Solen lyser på en äng och 1000 kilo gräs växer upp. Allt detta gräs äts upp av kaniner.

    • 10 % av all energi i gräset kommer att användas till att kaninerna växer eller lagrar energin som kroppsmassa. Detta är en form av kemisk energi.
    • 90 % av energin från