Hur många stickprov
•
Stickprov
Stickprov (engelska: sample) är ett begrepp inom statistik och avser ett mindre urval ur en större grupp. Avsikten är att man skall kunna dra slutsatser om hela gruppen utgående från de exemplar man analyserar. Stickprovet kan dras på olika sätt för att minimera urvalsfel och maximera noggrannheten av de slutsatser som kan dras på basis av ett stickprov av begränsad storlek (eller omvänt, minimera nödvändig stickprovsstorlek). Urval kan också göras i två eller flera steg vilket då kallas tvåstegsurval (flerstegsurval), eller klusterurval.
Ett stickprov är ett antal utfall för en stokastisk variabel definierad på ett visst utfallsrum.
Stickprov kallas också urval i statistisk terminologi för urvalsundersökningar (surveyer).[1]
För att dra ett stickprov behövs ett dragningsschema, en algoritm eller en uppsättning inklusionssannolikheter. Inklussionssannolikheterna definierar sannolikheten att ett visst objekt ingår i stickprovet. Vad som är det bästa sättet a
•
Kakor på scb.se
SCB:s metodstatistiker Karin Andersson berättar om hur urvalsundersökningar går till:
Ur populationen dras ett urval, så kallade stickprov. Urvalet utgör ofta en relativt liten del av hela populationen. I till exempel undersökningen om levnadsförhållanden bestod urvalet år 2014 av 19 000 av totalt 8 miljoner individer i åldern 16 år och äldre.
Karin Andersson är metodstatistiker på SCB och förklarar varför ett urval görs:
– Att alltid intervjua hela populationer skulle bli dyrt och ta för lång tid. Statistiken skulle hinna bli inaktuell innan vi publicerar den.
Sannolikhetsurval bra grund för kvalitetssäkrad statistik
Innan SCB kan dra ett urval behöver vi veta vilka som ingår i populationen. Det löser vi genom att ta fram en ram, som är en lista över alla ingående objekt. Vid SCB används ofta någon del av registret över totalbefolkningen eller företagsdatabasen som ram.
Det är slumpen som avgör vilka i ramen som kommer med i urvalet, men unde
•
Felkällor och Signifikans
Som beskrivs i avsnittet Stickprov och Urvalsmetoder, vill vi att ett stickprov ska representera populationen i en statistisk undersökning. Men det finns tillfällen när en stickprovsundersökning inte blir representativ för verkligheten.
I detta avsnitt går vi igenom det som kallas felkällor, de anledningar som finns och som leder till att en undersökning inte blir representativ. Vi går igenom felkällorna urvalsfel, stickprovsstorlek, bortfall, mätfel och tolkningsfel. Vi lär oss också hur man hanterar osäkerheten i en statistisk undersökning genom konfidensintervall och felmarginal samt om resultatet är statistiskt signifikant.
Urvalsfel
Beroende på vilken sorts undersökning vi vill göra, kan en felaktig urvalsmetod leda till att stickprovet inte representerar populationen. Skulle detta hända har man gjort ett urvalsfel.
Ett exempel på ett felaktigt urval är om det bara är män som svarar på frågan i en undersökning där man försök