Hur böjer man spång
•
Verb konjugation
Konjugera To spang på EngelskaRegelbundet verb
spang, spanged, spanged
Indicative
Present (simple)
- I spang
- you spang
- he spangs
- we spang
- you spang
- they spang
Present progressive / continuous
- I am spanging
- you are spanging
- he is spanging
- we are spanging
- you are spanging
- they are spanging
Past (simple)
- I spanged
- you spanged
- he spanged
- we spanged
- you spanged
- they spanged
Past progressive / continuous
- I was spanging
- you were spanging
- he was spanging
- we were spanging
- you were spanging
- they were spanging
Present perfect (simple)
- I have spanged
- you have spanged
- he has spanged
- we have spanged
- you have spanged
- they have spanged
Present perfect progressive / continuous
- I have been spanging
- you have been spanging
- he has been spanging
- we have been spanging
- you have been spanging
- they have been spanging
Past perfect
- I had spanged
- you had spanged
- he
•
Varför är det mest påfrestning vid mitten av en spång och stång (balk)?
Cristina skrev:
Föreställ dig att du står på en gungbräda som är stödd i mitten. Om någon trycker ner gungbrädan i mitten, kommer den att böjas mest där. Det beror på att avståndet från stöden (ändarna) till mitten är som störst, och böjningsmomentet är proportionellt mot detta avstånd.
Intuitivt:
- Vid ändarna: Balken är fast vid stöden, så den kan inte böjas där.
- Vid mitten: Här är avståndet från stöden störst, vilket betyder att böjningsmomentet (den böjande kraften) också är störst här
Låt oss tänka på en balk som är 10 meter lång, med stödpunkter vid ändarna och en kraft på 1000 N som trycker ner exakt i mitten.
- Vid ändarna (0 meter och 10 meter): Inget böjningsmoment eftersom avståndet från kraften är noll.
- Vid mitten (5 meter): Här är avståndet från stöden 5 meter. Böjningsmomentet blir som störst här eftersom momentet är produkten av kraften (1000 N) och avståndet (5 meter).
Formeln fö
•
SPÅNG spoŋ4, r. l. f.; best. -en; pl. spänger späŋ4er (Dom. 8: 21(Bib. 1541) osv.) l. (numera bl. i bet. 1) spångar (Schroderus Comenius 473(1639; i bet. 1) osv.) ((†) spenngier TbLödöse 189(1590); spånger Balck Es. 158 bis(1603), Porthan BrCalonius 130(1794); spängiar Bureus Suml. 22(c. 1600)); förr äv. SPÅNGA, f.; pl. -or (Stiernman Com. 4: 753(1687: Hiulspångor)).
Ordformer
(spang 1673 (: Sölf(ve)r Spang)—1845. spange- i ssg 1582 (: Sametz spange Bälte). spenga, pl.? 1585 (: Guld Spenga; möjl. felaktigt för Guld Spengar). spengen, pl. 1637. spenger (-gh-, -nnger), pl. 1541—1729. spenngier, pl. 1589 (: rygh spenngier)—1590. sponga- i ssg 1548 (: Spongabelth(e)n). spång (-o-) 1538 osv. spånga 1687 (: Hiulspångor)—c. 1690. spångar, pl. 1639 osv. spånge- (-nnge, -o-) i ssg 1548 (: Spongebelth(e)n) —1659 (: Spångebälte). spånger, pl. 1603—1794. späng- i ssg 1654 (: Spängbälte). spängar, pl. 1766 (: Med-spängar). spängiar