Hur röstar dementa
•
Personer med demenssjukdom är mer än sin sjukdom
De värderingar och åsikter skribenten förmedlar bidrar nämligen till den stigmatisering som personer med demenssjukdom (och anhöriga) dagligen behöver utstå. Därav skrev vi en replik och postade till Expressen som tyvärr lät meddela att de har en strikt replikpolicy som innebär att det i princip bara är personer/organisationer som är omnämnda i deras texter som ges utrymme att svara på ledare. Detta gör att vi nu väljer att posta vår replik i detta blogginlägg.
I inlägget från 22 september 2022 där ledarskribenten lyfter problem med att personer med demenssjukdom får rösta i val kunde utifrån hur texten är skriven tyvärr lika gärna ha rubricerats ”Det är en tyst skandal att själlösa får rösta”. Inom media används ordet dement (som betyder ”utan själ”) flitigt. Vi som forskare och utbildare inom högre utbildning förutsätter att det oftast är oreflekterat, att journalister inte förstår innebörden av att fortsätta använda detta begrepp
•
Röstar alla anhöriga åt personer med utvecklingsstörning, demens och liknande?
Anonym (njlv oövihk) skrev 2022-09-11 17:57:43 följande:
Jag jobbar på en gymnasiesärskola där många är över 18 och alltså får rösta.
Vi har i flera veckor arbetat med valet på olika sätt. Det finns bra filmer på UR som man kan se på där de på ett lättfattligt sätt berättar om de olika partierna.
I fredags hade vi skolval så de fick prova på hur det var. Idag när jag var iväg och röstade mött jag en av eleverna som hade varit och röstat! Jättekul!
Men jag tänker också på det, att många kanske blir påverkade av släkt osv och röstar som de vill, inte som de själva vill för att de inte förstår.
Samtidigt tänker jag att många eller de flesta unga v&aum
•
Hur bör man lägga upp en anhörigs ekonomi i livets slutskede?
Anonym (Anonym) 1
Hej,
För några år sedan fick min far en demensdiagnos och sjukdomsförloppet har sedan dess gått relativt fort. Idag är han så pass långt gången i sin sjukdom att han är oförmögen att sköta sin ekonomi på egen hand. Vi närmast anhöriga har därmed gemensamt kommit fram till att ansvaret för att hjälpa vår far med dessa bitar framgent kommer att landa på mina axlar.
Har vi tur så har min far uppemot 5-10 år kvar i jordelivet. Med tanke på hur fort utför det gått sedan diagnosen fastställdes är det dock tyvärr inte alls omöjligt att den disponibla tiden är betydligt kortare än så. Inom en snar framtid kommer han att flytta till ett demensboende på heltid, vilket också lär bli den sista hållplatsen som min far kliver av vid. Att planera och prata pengar och placeringar i detta skede är förstås det sista man vill som barn och anhörig. Samtidigt måste det göras.
Det är just förvaltandet av min fars t