Hur många barn skaffar
•
Höginkomsttagare får fler barn
eventNewsArticle
standard-article
false
{ "dimensions": [ { "id": "department.categorydimension.subject", "name": "Global categories", "enumerable": true, "entities": [], "localizations": {} }, { "id": "department.categorydimension.tag.Keywords", "name": "Keywords", "enumerable": false, "entities": [], "localizations": {} }, { "id": "department.categorydimension.tag.Person", "name": "Person", "enumerable": false, "entities": [], "localizations": {} }, { "id": "department.categorydimension.tag.Tag", "name": "Tag", "enumerable": false, "entities": [], "localizations": {} }, { "id": "localcategorytree.su.se", "name": "Lokala kategorier för www.su.se", "enumerable": true, "entities": [], "localizations": {} }, { "id": "webb2021.categorydimension.Category", "name": "Globala kategorier Nyheter (Webb 2021)", "enumerable": true, "entities": [ { "id": "webb2021.categorydimension.Category.forskning_nyheter", "name": "Forskning", "entities": [], "at•
Kakor på scb.se
Pressmeddelande
Senast uppdaterad: 2023-11-10
Barnafödandet fortsätter nedåt i Sverige, visar ny statistik från SCB. Antalet födda barn per kvinna är nu det lägsta på över 50 år.
Under januari till och med september i år föddes knappt 77 300 barn i Sverige. Det är 20 år sedan det senast föddes färre barn under årets tre första kvartal.
– Det senaste året som det föddes färre barn under årets nio första månader än i år var 2003. Då föddes det nästan 76 500 barn under januari till september. Men då hade Sverige nästan 1,6 miljoner färre invånare än nu, säger Lovisa Sköld, befolkningsstatistiker på SCB.
Jämfört med motsvarande period förra året har antalet nyfödda minskat med 5,3 procent i år.
– Men barnafödandet hade redan börjat gå ner under 2022. Jämför vi januari–september 2023 med genomsnittet under motsvarande period de senaste tio åren så har antalet födda barn minskat med över 12 procent i år,
•
Forskarens förklaring till minskade barnafödandet: Oro för framtiden
Kvinnor föder i snitt 1,52 barn per person i Sverige, enligt statistikmyndigheten SCB:s siffror från 2022. Siffran har inte varit så låg sedan 1999 – alltså på över 20 år.
Gunnar Andersson, professor i demografi vid Stockholms universitet, tror att en förklaring är att många har en mer pessimistisk syn på framtiden. Krig i omvärlden, inflation, arbetslöshet, politiskt extremism, brottslighet och miljöförstöringar har negativ inverkan på planerna att skaffa barn.
– Vi kopplar samman det med de ökade orosmomenten globalt som gör att unga vuxna inte skaffar sitt första barn. För att man ska börja med familjeprojektet måste man ha framtidstro, säger han.
Konsekvenser på lång sikt
Trenden har varit nedåtgående sedan 2010 då den summerade fruktsamheten var 1,98 barn per kvinna, med undantag för pandemiåret 2021 då fruktsamheten ökade något. Gunnar Andersson ser med oro på trenden.
– Det får stora konsekvenser på