Hur uppstår metangas
•
Metan (CH4)
CH4, Metan
Namn PRTR | Metan (CH4) |
CAS nr | 74-82-8 |
Molekylformel | CH4 |
Den kemiska föreningen metan är det enklaste kolvätet med den kemiska formeln CH4. Metan är en luktfri och färglös gas och kallas ibland också för sumpgas eftersom den bildas vid nedbrytning av organiskt material i syrefattiga miljöer.1 Metan är en växthusgas. För att få alla växthusgaser jämförbara räknas de om till koldioxidekvivalenter.2
Användning
Metan är den största beståndsdelen i naturgas och biogas3, vilka bägge används som bränslen och för energiproduktion. Metan används också för detektion av strålning, som referensgas vid förbränning, vid kemiska synteser somt som bärare för kol inom metallurgi och kärnfysik.4
Källor och spridningsvägar
Det finns bå
•
Metan
- För andra betydelser, se Metan (olika betydelser).
Metan | |
Systematiskt namn | Metan |
---|---|
Övriga namn | Gruvgas, Sumpgas |
Kemisk formel | CH4 |
Molmassa | 16,0425 g/mol |
Utseende | Färglös gas |
CAS-nummer | 74-82-8 |
SMILES | C |
Egenskaper | |
Densitet | 0.657 kg/m³ (25 °C, 1 at) 0.668 kg/m³ (20 °C, 1 at) 0.717 kg/m³ (0 °C, 1 at) 1 at = 101,325 kPa, kg/m³ = 1 x 10‾³ g/cm³ |
Löslighet (vatten) | 23,2 mg/kg[1] (20 °C) |
Smältpunkt | -182,5 °C |
Kokpunkt | -161,6 °C |
Faror | |
Huvudfara | Mycket brandfarlig |
NFPA 704 | 4 1 0
|
SI-enheter & STP används om ej annat angivits |
Den kemiska föreningenmetan är det enklaste kolvätet, med den kemiska formeln CH4. Metan är en luktfri och färglös gas. När den säljs kommersiellt blandas den vanligen med små mängder illaluktande svavelföreningar såsom THT (tetrahydrotiofen) för att läckor lättare ska kunna upptäckas
•
Metan
Metan (CH4) är en färglös och luktfri gas som bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material. Metanet upptäcktes på 1770-talet av Alessandro Volta, som bland annat uppfann den elektriska kondensatorn.
Metan – en växthusgas med kort livslängd
Metan är en växthusgas vilket innebär att den har en viss miljöpåverkan. Metangas utgör 8 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Gasen räknas till de kortlivade växthusgaserna och uppehåller sig bara 8 år i atmosfären till skillnad från koldioxid, vilket gör att den inte samlas i atmosfären. Detta beror på att metanmolekylerna reagerar med så kallade hydroxyljoner (OH-), vilket ger koldioxid och vatten. I dag står metan för nästan en tredjedel av den globala användningen av fossila bränslen. Ökningen av metan i atmosfären har mer än fördubblats under de senaste 100 åren men har avtagit sedan 1980-talet, vilket anses bero på förändrade utsläpp.
I syrefattiga miljö – och idisslande djur
Metan bilda