Hur ärvs olika anlag
•
Frågor om hur vi beter oss
Hänger utseende och personlighet ihop?
Om ett barn är mer lik sin pappa än sin mamma till utseendet, är chansen då större att barnet också har ärvt mer av personligheten från pappan? / Mirjam
Svar: Det är en intressant fråga som är långt ifrån klarlagd. Man ärver alltid lika mycket DNA från båda föräldrarna, men vilken kopia av respektive förälders dubbla anlag det blir som väljs är slumpmässigt. Därför kan det bli så att den ena föräldern råkar bidra med fler dominanta kopior som påverkar just utseendet och därför blir barnet mer likt (utseendemässigt) den föräldern. På samma sätt kan det vara med platser i arvsmassan som påverkar personlighet. Men om gener ligger nära varandra på kromosomerna så ärvs de oftast tillsammans. Detta skulle kunna leda till att barn som är mer lika ena föräldern till utseendet också har liknande personlighet. En annan möjlighet är att generna för utseende påverkar hur omvärlden bemöter oss, vilket i sin tur på
•
För att ta reda på hur stor chans det är att ett anlag ska framträda används korsningsscheman. Dominanta anlag skrivs med stora bokstäver och recessiva anlag skrivs med små bokstäver.
Nedanstående exempel handlar om svarta och vita kaniner. Det skulle lika gärna kunna handla om en annan egenskap som ärvs på liknande sätt.
- Att ha svart pälsfärg är ett dominant anlag och betecknas med valfri stor bokstav till exempel R.
- Att ha vit pälsfärg är ett recessivt anlag och betecknas med valfri liten bokstav till exempel r.
- Två lika anlag (RR eller rr) kallas homozygot .
- Två olika anlag (Rr eller rR) kallas heterozygot.
Exempel 1: Pappa kanin har två dominanta anlag (homozygot), RR. Mamma kanin har två recessiva anlag (homozygot), rr.
Kaninbarnen ärver ett anlag från varje förälder. För att kunna undersöka alla kombinationer används ett korsningsschema.
Resultat: Alla kaninbarn kommer att ha svart päls men ha anlag för vit pälsfärg.
Exempel 2: Pappa kanin har ett do
•
Vid befruktningen smälter pappans spermie samman med mammans ägg. Deras genetiska material förs vidare till den nya individen. Barnet får en komplett uppsättning bruksanvisningar från både pappan och mamman. Du får alltså dubbla uppsättningar. Detta genetiska arv visar sig som olika egenskaper hos barnet. Ärftliga egenskaper kallas också för anlag.
Bild: Oskar Uggla / UgglansNO
Om en viss egenskap undersöks kommer anlagen i kromosomparet ibland vara lika varandra och ibland olika. Det är sällsynt att föräldrarnas anlag blandas så att barnets egenskap blir något mittemellan. Det vanliga är att den ena förälderns anlag bestämmer över den andres.
I Mendels klassiska genetik finns två typer av anlag:
- Dominanta anlag (bestämmande anlag).
- Recessiva anlag (vikande anlag).
Att ha en skomakartumme är ett dominant anlag. Om du har skomakartumme så har med största sannolikhet även någon av dina föräldrar det.
Bild: Oskar Uggla / UgglansNO
Har du ett dominant anlag