Epilepsi hur känns det
•
Epilepsi
Medicinskt granskad
Alla personer kan få ett krampanfall ifall de utsätts för sådant som är påfrestande för hjärnan. Epilepsi innebär att du kan få krampanfall trots att du inte har utsatts för någon triggande faktor. Ofta finns ingen tydlig orsak till varför en person fått epilepsi. I en del fall kan skador på hjärnan vara orsaken, som till exempel efter en stroke, en infektion eller en hjärntumör.
Vad är epilepsi?
Ett krampanfall, eller epileptiskt anfall som det också kallas, är när en grupp hjärnceller aktiveras på ett onormalt sätt. Då kan det uppstå allt från okontrollerade muskelrörelser och medvetslöshet till konstiga känselförnimmelser. Alla personer kan få ett krampanfall ifall de utsätts för specifika faktorer som är påfrestande för hjärnan. Sådana faktorer kan vara:
alkoholabstinens (att sluta dricka alkohol när du druckit mycket alkohol under lång tid)
abstinens av andra droger
mycket högt eller mycket lågt blodsocker
förgiftningar
läkeme
•
Epilepsi – en sjukdom som orsakar anfall
Epilepsi är ett samlingsnamn för flera typer av anfall av olika orsak1 och svårighetsgrad2. Anfallen kan se olika ut för olika personer.3 Somliga får bara några enstaka anfall under hela livet, medan andra kan ha svåra anfall varje dag.1 De flesta som har epilepsi kan fortsätta att leva sina liv nästan som vanligt.3 Samtidigt innebär epilepsi för många en påverkan på livets alla aspekter.4 Det finns en rad olika behandlingar som förebygger anfall 1och forskning kring nya behandlingar pågår på bred front.5
Om epilepsi
Epilepsi är en neurologisk4 och ofta livslång2 sjukdom som ger anfall1. Benämningen epilepsi används som ett samlingsnamn för flera olika typer av anfall av olika orsak. Diagnosen epilepsi får den som haft återkommande epileptiska anfall som inte framkallats av någon tillfällig yttre påverkan, så kallade oprovocerade epileptiska anfall.1
Anfallen kan vara av olika karaktär, både gällande symtom och svå
•
Symtom vid epilepsi
Hjärnan är uppbyggd av miljarder nervceller som arbetar med elektriska signaler. De olika nervcellerna samverkar i komplicerade nätverk och kommunicerar med varandra. Dessa aktiviteter är grunden för att du till exempel ska kunna tänka, känna, höra, se och röra dig.
När hjärnan fungerar som den ska, finns en balans mellan att nervcellerna stimuleras och att de hålls tillbaka. Om du har epilepsi är denna balans rubbad. Vissa nervceller är då överaktiva och du får ett epileptiskt anfall när hjärnan förlorar kontrollen över denna överaktivitet.
Hur anfallen blir beror på i vilken del av hjärnan den epileptiska aktiviteten äger rum. Därför indelas epileptiska anfall i två huvudtyper:
- Generaliserade anfall, då stora delar av hjärnan är inblandad från anfallets start.
- Fokala anfall, som startar i en begränsad del av hjärnan.
Ett första anfall är inte alltid epilepsi
Alla sjukdomar och skador som du får i hjärnbarken kan rubba balansen mellan nervcellernas akti