Hur växte städer fram
•
Staden – vårt viktigaste ekosystem?
Många av oss förknippar ”natur” med något man åker i väg till landsbygden för att uppleva. Men natur finns absolut i staden, om än i annan form, och den är viktig, betonar Johan Kjellberg Jensen.
– Städer är en brännpunkt. De flesta människor i världen bor idag i städer – det är där vi möter naturen i vår vardag och det är där nästan alla de miljöeffekter som människan står för samlas. Det är därför urban ekologi är så intressant att studera. Naturen i staden har också stor betydelse för oss människor. Folk förstår kanske inte alltid hur värdefull den är, säger han.
Den biologiska mångfalden kan också vara hög i många urbana områden, eftersom städer ofta växt fram på platser med rik natur. Därför är bevarandeperspektivet också högaktuellt i städerna, menar han.
I sin avhandling "Understanding the urban ecosystem: interactions between plants, animals, and people" som består av sex delstudier, tittar han närmare på hur urbana ekosystem fungera
•
”Mänsklighetens framtid är urban.” Så står det i FN:s senaste urbaniseringsrapport. Och det saknas inte data som stödjer detta. För nästan 15 år sedan blev mer än halva jordens befolkning urban, och i över hundra länder lever mer än 70 procent av befolkningen i städer.
Staden representerar i någon mening framtiden – den är i regel modernare än landsbygden, där finns alltid det senaste och nyaste och det är i städer som ekonomisk tillväxt sker och fattigdom minskar.
Urbaniseringen är ett relativt sent fenomen. Mellan 1950 och 2018 ökade antalet stadsbor i världen från 0,8 miljarder till 4,2 miljarder.
33 megastäder beräknas bli 43
I nuläget finns 33 megastäder med mer än 10 miljoner invånare och FN beräknar att det år 2030 kommer finnas 43 megastäder. I mitten av 2000-talet kommer troligen mer än 67 procent av världens befolkning att bo i städer.
Länders ekonomier är allt mer beroende av sina stora städers ekonomi. Städer är också starkt knutna till klimatförändr
•
Medeltid – när, var, hur?
Kristendomen införs under 1000-talet i Sverige och med den medeltiden. Traditionellt har forskarna satt tidsgränsen för medeltidens början till år 1050 eller 1060.
Medeltiden slutar med de religiösa och politiska förändringar som sker under 1520-talet. Gränsen brukar sättas antingen när Gustav Vasa blev kung år 1523 eller vid reformationsriksdagen i Västerås år 1527. Svensk medeltid är indelad i tre olika tidsperioder: tidigmedeltid, ca 1050-1200, högmedeltid 1200-1350 och senmedeltid 1350-1527. Italienska 1500-talsförfattare ansåg att medeltiden var den mörka tiden mellan två ljusa perioder i mänsklighetens historia, antiken och renässansen. Det är därför medeltiden ibland kallas för den mörka medeltiden.
Nytt land, ny tro
Kristnandet var avgörande för att Sverige enades. Redan under 800-talet hade kristna missionärer försökt omvända östra Skandinavien till sin tro, men misslyckats. Det dröjde till slutet av 900-talet innan kristendomen fick fäste g