Hur många parlament
•
Sveriges riksdag
Sveriges riksdag, eller riksdagen, är Sverigeslagstiftande församling och enligt regeringsformen ”folkets främsta företrädare”.[1] Riksdagen består av en enda kammare med 349 ledamöter, som väljs genom allmänna och direkta val vart fjärde år.[2]
Riksdagen ansvarar för att stifta lagar, besluta om skatt till staten och bestämma hur statens medel ska användas.[1] Riksdagen utövar även parlamentarisk kontrollmakt över regeringen,[3] med möjligheten att avsätta den genom en misstroendeförklaring.[4] En ny statsminister kan inte tillträda utan att först ha godkänts av riksdagen. I enlighet med principen om negativ parlamentarism är statsministern och övriga regeringen tolererad av riksdagen så länge inte mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar emot den.[5]
Riksdagen leds av en talman, som sedan den 24 september 2018 är Andreas Norlén (M). Ledamöterna är organiserade i olika partigrupper efter politiskt parti. De utses genom direkta val; det s
•
Riksdag och regering
Vart fjärde år har vi val till riksdagen, regionerna och till kommunerna, det vill säga år 2026, 2030 och så vidare. Valdagen infaller alltid på den andra söndagen i september.
Alla svenska medborgare som fyllt 18 år får rösta i riksdagsvalet. Förenklat gäller att de politiska partier som har flest mandat (platser) i riksdagen (majoriteten av de 349 platserna) bildar regering.
Regeringen styr landet men granskas av riksdagen.
Riksdag
När riksdagen samlas för första gången efter ett val väljer ledamöterna talman och vice talmän (posterna kan innehas av både kvinnor och män).
Talmannen leder riksdagens arbete och kammarens sammanträden. Talmannen får inte delta i debatterna eller rösta när olika ärenden ska avgöras. Vid en eventuell regeringsbildning är det talmannen som leder förhandlingarna och lägger fram ett förslag för riksdagen om godkännandet.
Riksdagsledamöterna fattar tusentals beslut varje år. Naturligtvis kan ingen riksdagsledamot sät
•
Partier och partigrupper
De svenska Europaparlamentarikerna finns med i politiska grupper som samlar partier från EU-länderna. Att tillhöra en parlamentsgrupp anses avgörande för att kunna utöva största möjliga inflytande.
Betydelsefulla uppdrag, som utskottsordförande eller rapportör (föredragande) för en viktig fråga, fördelas efter partigruppernas storlek. De större grupperna får mer talartid i utskotten och kammaren. Grupperna tilldelas ekonomiska bidrag av parlamentet efter storlek.
När Europaparlamentet ska fatta beslut behandlas först frågorna i de politiska grupperna. Även om grupperna samordnar sig inför omröstningarna måste inte ledamöterna rösta som gruppen.
Att vara största parti i Europaparlamentet ger både mer politiskt inflytande och ekonomiskt stöd men också i praktiken möjligheten att utse vem som ska få den inflytelserika posten som EU-kommissionens ordförande.
Åtta partigrupper i storleksordning:
EPP | Konservativa och kristdemo