Hur mycket röta får

Massaveden klassas som Prima och Sekunda

•

Rotröta

2. Behandling endast i gallring. Infektionen från slutavverkningen ligger kvar precis som i alt 1. Skillnaden mot alt 1 är att all gallring stubbehandlas. Man stoppar då en stor del av den luftburna infektionen men rötan fortsätter att sprida sig vegetativt via rotkontakt. Effekten av behandling i gallring, men inte i slutavverkning, är ca 35 % mindre röta än alt 1 men fortfarande kan man räkna med ca 55 % röta vid omloppstidens slut. Orsaken till detta: slutavverkning sommartid. Slutvärdet är 133 000:-.

3. Behandling endast i slutavverkning. Vid slutavverkningen behandlas stubbarna. Detta ger ett friskt bestånd med lite röta fram till det börjar att gallras. Gallringarna stubbehandlas ej och stubbarna infekteras via luften och resultatet blir i slutändan en rötfrekvens på drygt 60 %. Slutvärdet är 124 000kr/ha.

4. Behandlingen i gallring och slutavverkningen ger såsom i alt 3 en låg rötfrekvens till nästkommande generation. Detta följs upp med behandling i g

•

Andel röta i aspmassa

Massaved

3 inlägg 11736 visningar 1 följer Svara, dela mm...

anersimyra - Solna- mån 28 aug 2017, 18:39

mån 28 aug 2017, 18:39#469957Andel röta i massaved känns något förvirrande. 67% i enskild bit trodde jag gällde samtliga trädslag, men såg i dag en uppgift som angav 10 % Skogsröta i granmassa. I ett annat stycke läser jag att p.g.a miljövänliga blekmetoder får barrmassa innehålla Max 67 % Skogsröta, gäller det då 67 % röta i hela traven? Vad jag förstår får massatrave innehålla Max 10 % skogsröta, går den rötade andelen med i processen, eller vrakas den? Skiljer man på lös och fast röta? Hur bedömmer man en bit med hålighet. Jag hugger nu ett bestånd med lite grövre asp, de flesta rotbitarna har ca 20 % faströta i rotbiten, vissa mindre, och andra mer. Virkesköparen vill ha aspmassa levererad, men det blir väl brännved av samtliga rotbitar med faströta då traven i annat fall kom

•

Rotrötan kostar svenska skogsägare minst 1 miljard varje år.

Detta i enbart minskat virkesvärde. Kostnaden för nedsatt tillväxt, ökad risk för stormfällning och ökad dödlighet tillkommer.

De senaste 20 åren har rötfrekvensen ökat med 23 % sett till hela Sverige och på många platser ännu mer. Faktum är att cirka 1 av 5 granar som avverkas i såväl gallring som i slutavverkning, är rötskadad.

Effekten av rotröta känner förmodligen de flesta till, men betydligt färre känner till orsaken. Den kunskapen och hur rotrötan förhindras vill vi förmedla till dig som skogsägare!

Rotticka.

Det finns flera svampar som orsakar röta hos våra barrträd men en är i särklass som skadegörare; rottickan. Rottickan är som det låter, en ticka som etablerar sig på trädets rötter. Det gäller alltså inte bara att ha ögonen med sig, en spade rekommenderas också om man vill hitta denna svamp.

Det finns två olika arter av rottickan. De kallas dock för former, S- och P-form. S-formen är den ”snällare”