Hur är en osäker
•
Environmental Evidence Synthesis
Detta är en fråga som jag ställde på Dalby bibliotek som en del i Lunds universitets forskarturné hösten 2018. De drygt 20 åskådarna fick utstå att gissa, uttrycka deras osäkerhet och testa huruvida de har övertro i sina gissningar. Syftet med dessa övningar var att illustrera olika typer av osäkerhet och olika sätt att beskriva dem.
Jag tog upp att det är viktigt att vara osäker eftersom beslutsfattare och allmänhet ska ha möjlighet att fatta beslut på den kunskap vi har. Får de inte reda på att det finns osäkerhet kan det leda till att de ha för låg eller för hög tilltro till vad experter säger. Kännedom om rådande osäkerhet kan leda till att beslut blir bättre än vad annars hade varit fallet. Det finns nästan alltid osäkerhet. Därför är det viktigt att fundera över vilken betydelse osäkerhet har på vad vi borde göra i svåra samhällsfrågor såväl som i vardagliga problem.
Osäkerhet förknippas med något negativt. Som expert vill du inte vara osä
•
Ny studie: Känner dig osäker eller rädd för brott? Upplevda orsaker till osäkerhet bland äldre
Forskarna undersökte rädsla för brott (t.ex. att vara orolig för att bli rånad), hälsobegränsningar (t.ex. att vara rädd för att falla), infrastruktur (t.ex. svåra trösklar eller trappor) och socialt klimat i grannskapet som potentiella förklaringar till osäkerhet. Resultaten visade att tillsammans med rädsla för brott, var dåligt socialt klimat i grannskapet och dålig infrastruktur hemma viktiga variabler för att förklara upplevd osäkerhet. Detta resultat tyder på att flera orsaker är av betydelse för att förklara osäkerhet och är viktigt för vidare forskning om upplevd osäkerhet och för säkerhetsfrämjande insatser för äldre vuxna.
Studien baseras på 65+ och Safe Study-d
•
Hur kan man lita på osäker vetenskap?
När sådana exceptionella händelser utspelar sig blir vårt förhållningssätt till vetenskap och forskning blottlagt på ett sätt som leder till en mera övergripande fråga: hur ska vi förhålla oss till den typ av expertkunskap som forskningen förser oss med när denna kunskap ofta är osäker och under konstant revision medan krisen utspelar sig?
Den 11 mars 2011 skakades Japan av en jordbävning som gav upphov till en tsunamivåg så kraftig att den till och med nådde Chiles kust på andra sidan Stilla havet. Kärnkraftverket Fukushima Daiichi låg precis vid kusten 10 meter ovan havsnivån. Men tsunamivågen var 14 meter hög, och när den svepte in förstördes kärnkraftverkets dieselgeneratorer som gav ström till de pumpar som försåg reaktorerna med kylvatten. Det ledde till härdsmälta och tilltagande läckage av radioaktivitet som började spridas längs östra Japan. Idag klassas katastrofen som en sjua av det internationella atomenergiorganet, den högsta nivå