Hur stort är onsala

  • Onsala hemnet
  • Onsala halvö
  • Onsala basket

    • •

    Mårtagården

    Mårtagården är en kaptensgård[N1] i Onsala i norra Halland, Sverige, som sedan år 2003 ingår i ett kulturreservat med samma namn. Reservatet är 30,7 hektar stort och inkluderar, utöver Mårtagården, även granngården Apelhögen, samt Mårtaberget, Mårtaskogen och kringliggande ängar. Ängarna var förr odlingsmark, men är idag betesmark för nötkreatur. Mårtagården är, utöver kulturreservat, även byggnadsminne sedan 1982.[1]

    Apelhögen byggdes 1770[2][N2] och den nuvarande Mårtagården år 1780, men där fanns byggnader redan tidigare. Gården omnämns första gången i en skrift från 1653. Den nuvarande Mårtagården har haft sex ägare genom åren och beboddes fram till 1961, när den sista ägaren, Knut Larsson, dog. Sedan år 1963 ägs både Mårtagården och Apelhögen av Knut och Tora Larssons stiftelse Mårtagården i samarbete med Kungsbacka kommun.

    Etymologi

    [redigera | redigera wikitext]

    Det äldsta omnämnandet av Mårtagården som hittats är i en skrift från år 1653. Äg

    •

    1955En arbetsplan upprättas för väg 940 i ny sträckning på Onsalahalvön.1960Arbetsplanen reviderades.1973En lokaliseringsplan tas fram för sträckan mellan Iserås och Kollahed.1976-77I en vägutredning bearbetas den nya sträckningen för väg 940.1978-79Gång- och cykelvägen som går längs östra sidan av väg 940 byggdes ut.1980En utredning gjordes om hur väg 940 genom Forsbäck skulle rustas upp. Arbetsplanen fastställdes och vägen genom Forsbäck byggdes om i mitten av 1990-talet.1997-98

    Ytterligare en vägutredning gjordes som pekade ut två åtgärder för att lösa trafikproblemen på väg 940: att bygga om den befintliga vägen eller bygga en ny väg väster om Onsala. Eftersom Länsstyrelsen inte ansåg att trafiksituationen på Onsalahalvön var tillräckl

    •

    Onsalas Historia

    Forntid

    Lämningar från stenåldern, bronsåldern och järnåldern visar att det har bott människor i Onsala sedan länge. Bronsåldersrösen visar att Onsala tidigt var en välbärgad bygd där det bedrevs fiske, handel och sjöfart.

    Bondeseglation

    Onsala blev förmodligen en sjöfartsbygd på grund av närheten till havet och de skyddade hamnarna både på väst- och ostsidan. Det karga landskapet med dåliga åkermarker bidrog nog också till behovet av fler inkomstkällor. Många Onsalabor var därför under lång tid både bonde och skeppare. Perioden benämns som ”bondeseglation” vilket innebar att bonden själv lät bygga sin båt och själv ägde och sålde sin last.

    Rederierna i Onsalas hade investerat i segelfartyg. Detta ledde till att redarna gick i konkurs när ångbåten tog över från segelfartygen. Konkurserna gjorde att många fick lämna sina gårdar i slutet av 1800-talet.

    Kaptensgårdar

    Näringsfriheten 1864 blev början på en kort glansperiod i Onsalas sjöfartshistoria. Från att h