Hur gör man likhetstecken
•
Likhetstecken
=
Likhetstecken (alternativt likamedtecken) är, främst, en matematisksymbol som används för att beteckna att något är exakt likvärdigt med något annat. Det introducerades 1557 av den walesiske matematikern Robert Recorde,[1] och utläses ”är lika med”, exempelvis i satsen x = y (x är lika med y).
I textförklaringar används ibland tecknet på liknande sätt, främst i översättningar och för att förtydliga, även om det ibland kan vara lämpligare att omstrukturera meningen eller använda parenteser:
Exempel
[redigera | redigera wikitext]Olika betydelser
[redigera | redigera wikitext]Inom matematiken kan likhetstecken användas för olika ändamål:
I programmerings-språk är det också vanligt att man skiljer dessa olika betydelser åt. Som exempel används i C-liknande språk = för tilldelning, och == som logisk operator. ===, då för att testa om två variabler är strikt lika.
Typografiska aspekter
[redigera | redigera wikitext]Mellanrum
[redigera•
Olikheter och Linjära olikheter
Olikhet är på ett sätt motsatsen till likhet. Likhet vet vi vad det innebär i matematiken, och vi använder likhetstecknet för att symbolisera det. Nu ska vi lära oss vad olikhet innebär, och hur det används.
Olikhet representeras med flera olika tecken beroende på vilken typ av olikhet det handlar om. Vi kan lösa ekvationer som behandlar en olikhet på ungefär samma sätt som vi gör med likheter. Många av de räkneregler som används vid ekvationer med likheter är de samma för olikhetsekvationer, med undantag för vissa specifika regler för olikheter.
I en ekvation är uttrycken som står på vardera sidan om likhetstecknet lika stora. Men det är inte alltid så att det vi vill beskriva kan skrivas på det sättet. Vi kallar uttryck där båda leden inte är lika stora för olikheter och istället för likhetstecknet "\(=\)" används då tecknen mindre än "\(<\)" och större än "\(>\)".
Att \(4\) är mindre än \(5\) kan skrivas som
$$4<5$$
På
•
Formler och ekvationer
Vi ska nu gå in på definitionerna av ett par begrepp som används ofta i matematik. En formel är som ett recept, som man använder genom att sätta in relevanta värden. I ekvation finns det alltid minst ett okänt värde (en variabel). Att hitta lösningar (rötter) till ekvationen är att hitta vilket tal som kan användas på det okända värdets plats – som går att sätta in utan att ekvationen inte blir sann. Beroende på vilken sorts ekvation det är kan det finnas 1, 2 eller upp till oändligt många lösningar.
I det här avsnittet ska vi bygga vidare på vad vi lärt oss om uttryck och variabler och använda oss av formler och ekvationer.
En formel är ett samband mellan en eller flera variabler i form av ett algebraiskt uttryck.
Inom fysiken, kemin och även ekonomin är formler väldigt vanligt förekommande. Till exempel är ju hastigheten definierad som sträckan delat med tiden. Med våra vanliga beteckningar för hastighet \((v)\), sträcka \((s)\) och tid \((t)