Hur hög är strålningen

  • Vad är radioaktivitet
  • Vad är joniserande strålning
  • Olika typer av strålning

    • •

    Solljus och UV-strålning

    Bakgrund

    Ultraviolett strålning, även kallad UV-strålning eller UV-ljus, är en typ av elektromagnetisk strålning. Man brukar dela in UV-strålningen i tre olika grupper baserat på dess våglängd; UVA (315-400 nanometer), UVB (280-315 nanometer) och UVC (100-280 nanometer). Den allra största källan till UV-strålning för de flesta av oss är solljusexponering. Man kan även exponeras på artificiell väg, främst genom solariesolning. UV-strålning kan orsaka hälsoproblem såsom hud- och ögonskador samt uppkomst av cancer. Samtidigt kan solljusexponering kopplas till flera positiva hälsoeffekter såsom bildande av D-vitamin i huden, underlättad dygnsrytm och allmän känsla av välbefinnande.

    Förekomst och exponering

    Genom att vistas utomhus, särskilt i solen, exponeras man för UV-strålning. Dosen man utsätts för beror på flera faktorer såsom ozonskiktets tjocklek, latitud, årstid, tid på dygnet, hur molnigt det är, och hur länge man vistas utomhus. Beroende på hud

    •

    Gränsvärden för strålning ska skydda kommande generationer

    SVERIGES NATUR GRANSKAR SLUTFÖRVARET.
    Förra veckan avslöjade Sveriges Natur att Strålsäkerhetsmyndigheten känt till risker med förslaget till slutförvar som inte myndigheten meddelat domstolen som just nu prövar förslaget. Strålningsdosen som kan drabba människor skulle kunna vara 41 gånger högre än tillåten dos redan inom de 300 första åren efter förslutning, vilket är mycket mer och mycket snabbare än vad som står i ansökan om slutförvaret från Svensk Kärnbränslehantering.

    Många har ställt frågor kring hur man bedömer risker vid de doser det handlar om, eftersom det rör sig om låga doser som inte innebär någon omedelbar fara för liv och hälsa.

    Risken kvarstår länge

    Till att börja med är riskdosen satt mycket lågt. 14 miljondels sievert är inte mycket, ger en nästan omärklig ökning av risken att drabbas av cancer. Men risken kommer att kvarstå länge. Att dosen är satt så lågt beror på att vi som lever nu inte ska t

    •

    Extremt hög strålning för astronauter på Marsresa

    Astronauter som ska på uppdrag till Mars, skulle utsättas för minst 60 procent av den rekommenderade strålningsdosen för en hel astronautkarriär bara under själva resan till och från den röda planeten. Den här informationen baseras på data som Esas och Roscosmos rymdsond ExoMars Trace Gas Orbiter samlat in.  

    Jordens starka magnetfält och tjocka atmosfär skyddar oss från det ständiga bombardemang av kosmisk strålning, d v s extremt energirika partiklar och fragment av atomer från vårt solsystem. De färdas med ljusets hastighet och är mycket penetrerande för biologiskt material. I rymden kan detta potentiellt leda till allvarliga skador hos människor, så som ökad risk för cancer, skador på det centrala nervsystemet och degenerativa sjukdomar. Därför undersöker nu Esa hur man bäst kan skydda astronauter mot kosmisk strålning under långa rymduppdrag.

    Trace Gas Orbiter är en del av ExoMars-programmet och